Ett starkt argument till legaliseringen av casinon på senare år har i alla fall varit de stora intäkter som kan återinvesteras i samhället. Detta är särskilt fallet i de länder som inte tillåter privat ägande utan stipulerar att staten ska äga och driva casinon. Det råder ingen tvekan om att spelindustrin ger stora vinster som kan ge ett välkommet klirr i statskassan men det är ofta svårt att se konkreta resultat av återinvesteringarna. Där det blir allra tydligast är i fallet med de amerikanska indianreservaten. Många undersökningar har gjorts för att försöka utröna hur casinoverksamheten har påverkat livet i reservaten.
Kanske vi skulle kunna göra något liknande i Sverige för att dra in mer pengar på platser där det är svårt att driva annan verksamhet?
Det positiva: större inkomster till samhällena
Enligt lag måste alla vinster från reservatcasinon återinvesteras i reservaten. Vinsterna ska gå helt och hållet till stammens administration eller till välgörenhet. Denna inkomst är också för det mesta skattebefriad. I de fall då vinsterna från casinoverksamheten fördelas jämnt mellan stammens medlemmar måste skatt betalas till staten. När det handlar om särskilt stora och vinstgenererande casinon förekommer ofta överenskommelser mellan staten och reservaten. Ett sådant exempel är casinot Foxwoods i Connecticut. Det drivs av stammen Mashantucket Pequot och är ett av världens största casinon. Varje år betalas 25 procent av vinsten på de enarmade banditerna till staten för att sedan omfördelas till andra områden i Connecticut. Foxwoods gör vinster på ungefär 1,5 miljarder dollar per år. Det handlar alltså om stora summor som kommer stammarna till gagn.
Med dessa summor har en rad förbättringar kunnat göras i reservaten vilka tidigare utmärktes av fattigdom och hög arbetslöshet. Många reservat med framgångsrika casinon rapporterar att de kunnat göra stora investeringar i infrastrukturen i reservaten. Hus av bättre kvalitet har byggts åt stammens medlemmar, man har förbättrat avlopps- och avfallshanteringen och investerat i återvinning och naturvård. Inkomsterna gör det ofta möjligt att finansiera egna polisstyrkor, ambulanser och brandkårer på reservaten. Även sjukhus har kunnat byggas. Samtidigt har samhällena kunnat lägga mer pengar på utbildning. Inkomsterna från Foxwoods gör det till exempel möjligt för Pequot-stammen att erbjuda sina medlemmar stipendium för universitetsstudier. Verksamheten har en lång casinohistoria och skapar också många nya jobb.
Det negativa med casinon: ökad brottslighet
I de undersökningar som gjorts framkommer att de största negativa konsekvenserna av casinoverksamheten har att göra med ökad brottslighet. I allmänhet kunde man inom ett tidslopp av fyra år se en ökning med 10 procent av bland annat våldsbrott och bilstölder i de reservat som öppnat casinon. Reservaten har även i vissa fall märkt av ett ökat spelberoende bland den egna befolkningen. Vissa stammar har rapporterat att de flitigaste besökarna i deras casinon är stammens egna medlemmar eller medlemmar av andra stammar som inte driver casinon. Dessa har ofta låg inkomst till att börja med. Många reservatcasinon misslyckas också, för det mesta på grund av att det geografiska läget eller bristen på infrastruktur och kommunikationer gör det svårt för besökare att ta sig dit. För dessa samhällen finns inga positiva ekonomiska sidoeffekter.
Oro har också uttryckts för att casinoverksamheten skulle innebära att urbefolkningens kultur går förlorad. Många stammedlemmar anser att detta är kopplat till myten om att indianen ska vara fattig och ödmjuk och att den relativa höjning av levnadsstandarden som casinoverksamheten innebär istället lett till ett ökat intresse för traditioner.